tisdag 20 juni 2017

Poddavsnitt om lyckoträffar och bottennapp


Att odla är inte alltid en rak väg mot ett uppsatt mål. Mycket händer på vägen och man får hela tiden göra avstickare åt olika håll för att förhoppningsvis kunna komma tillbaka till den planerade vägen. Veckans poddavsnitt handlar om när det inte blir som vi tänkt och vad som gör att vissa grödor vi odlar får återkomma år efter år.

söndag 11 juni 2017

Göra eget gödselvatten

När nässlor och åkerfräken silats bort kan de användas i jorden, vätskan blir en härlig energiboost till växterna.
Att göra eget gödselvatten är enkelt och mycket berikande för växterna så här års. under försommaren är det dags att börja sin första brygd.

lördag 10 juni 2017

Kål - skörda 9 kg i en pallkrage


Jag brukar skörda över 8 kg huvudkål i en dubbelpallkrage och nu ska jag avslöja hemligheten?

Varför nöja sig med lite när man kan få mycket mer? När man ändå ska lägga ner en hel del arbete på att odla fram sina grödor kan man väl ändå se till att få lön för mödan, alltså en skaplig skörd! För att lyckas med att skörda mer än 8 kg i en dubbelpallkrage är det i huvudsak tre saker du behöver tänka på.

1. Se till att det finns näring i jorden, detta kan göras på flera olika sätt.
2. Plantera minst sju kålplantor i pallkragen.
3. Skörda dem skonsamt när du skördar dem.

Tidigt i mitt odlande: Under min första odlingsår gödslade jag nästan alltid för lite och fick ganska taniga plantor av de flesta grönsaker jag odlade. Med odling är det ju som så att ska man ta något så måste man också ge något och det man ska ge är näring. Den eviga energiprincipen helt enkelt. Det man stoppar in kan man få ut och skulle du mot all förmodan få du ut mer än du stoppat in så är det troligtvis trolleri eller så har du gjort något riktigt banbrytande och då vill jag att du mailar mig så fort du bara kan och berättar vad du sysslar med.

Girig: Först måste jag erkänna en liten detalj om mitt odlande. Jag har  alltid haft så otroligt svårt att hålla avstånd. Vad jag än planterat så har det alltid blivit för tätt. Det är ett genomgående drag hos mig och i grunden bygger det säkerligen på att jag är så girig när det gäller mina grönsaker. Jag vill ha så mycket som möjligt på så liten yta som möjligt. Det är lätt att tro att denna omåttlighet och snålhet skulle bringa mig och mina grönsaker i fördärv men så är är icke fallet. Sant är däremot att denna osympatiska odlingstendens faktiskt givit mig riktigt rikliga skördar och på ett sätt jag där och då, i min odlarungdom, inte kunde förutse.

Plantering och gödsel:Nu för tiden är alla huvudkålsplantor vi odlar vintersådda i slutet av februari - början av mars. Ofta planterar vi ut dem i slutet av april/ början av maj men ibland till och med senare i juni.  Ibland använder vi fiberduk och ibland struntar vi i duken. Duken använd mest som en kuvös den första tiden och inte för att stänga ute skadegörare. Vi använder för det mesta två olika slags gödsel. Ekologiskt pelleterat grönsaksgödsel och pelletterat hönsgödsel ca 300 - 500 g av vardera gödsel i varje enskild dubbelpallkrage. När vi applicerar gödslet krafsar vi ner det ca 10 cm ner i jorden och blandar runt det.  Ibland gödslar vi också med ensilage som vi lägger en bit ner i pallkragarna, ca 20-30 cm djupt och i ett 5-10 cm tjockt lager som vi gruffsar runt med jorden när den appliceras. Ensilaget ligger som ett extragödsel för plantorna när de blivit större och är lite som en en extra säkerhet och investering av näring. Ensilaget är enklast att tillföra när man nyanlägger en dubbelpallkrage men man kan också gräva ur ca hälften av jorden i en befintlig pallkrage, fylla på med ensilage och sedan lägga på jorden igen. Vid denna procedur lägger man jorden åt sidan eller i ett par skottkärror ( brukar behövas två ordinära skottkärror till ca 150 liter jord). Läs mer om jord i vårt inlägg "Odla i pallkrage så får du till en bra jord"

Ko och häst:Man kan också använda ko eller hästskit om man har tillgång till det, vilket vi ofta inte har. Är det koskit på säck från jordfabrik bör du använda en säck per dubbelpallkrage. Är det "riktig" gödsel och välbrunnen kraftig ko eller hästgödsel, gärna från halmströbädd doserar man 3- 5 kg i resp pallkrage eller om du är osäker på vikten ett par kraftigt överdoserade skyfflar. Tänk på att när man odlar så här är det bättre att ta för mycket gödsel än för lite, är du osäker på mängden ta lite till.


I augusti- september brukar vi skörda våra vitkålshuvuden och i september - oktober brukar vi skörda våra rödkålshuvuden. Huvudera brukar ligga på ca 1-1,5 kg per huvud.7 huvuden = ca 7 kg



Skörda skonsamt.

När man skördar huvudkål ska man inte rycka upp hela plantan eller klippa av plantan vid marken. Nu gäller det att skörda smart så att växten inte dör utan kan fortsätta att leva och ge skörd. 
Först är det meningen att de 7 plantorna ska leverera ca 7 kg i form av lagom stora huvuden och genom att skörda huvudena skonsamt går vi in i den andra tillväxtperioden för dessa plantor. Nu är det meningen att de ska bilda minihuvuden. Tittar du noga på bilden ovanför ser du att vi klippt eller vridit av huvudena från plantorna och lämnat kvar 4-6 blad längst upp. Det är från dessa bladveck det kommer att bildas mellan 3-5 nya minihuvuden med en sammanlagd vikt på ca 0.3 - 0.5 kg per planta. 

Kålmatematik: Total skörd: Först 7 kg huvuden och sedan  + 0,3 kg minihuvuden per planta ( om vi räknar lågt) x 7 = 2,1 kg  minihuvuden per pallkrage  + 7 kg stora huvuden = 9,1 kg kål i en pallkrage. Men känn för all del inte som ett krav att du måste få ut 9 kg kål från en pallkrage. Jag har gjort det lite som en tävling med mig själv att hela tiden få ut mer skörd från samma yta. Skulle du bara få ut 6 kg kål från en pallkrage så tror jag ändå att du skulle bli jättenöjd, det skulle jag bli.


Minihuvuden: Så här ser vitkålen ut i september - november när minihuvudena växer ut. Vi brukar sprida ut skörden under en tid och skördar minihuvudena lite vid behov. Vitkålen håller sig fin ända fram till efter jul om den får stå kvar orörd ute i odlingarna. Förra året kom det en dovhjortsflock i början av december som hjälpte oss att skörda dem och har man inte elstängsel eller att grannen slutat jaga kan det lätt bli så.

Rödkål till januari: Rödkålsminihuvuden av sorten Cabeza. Just de här rödkålsplantorna växer i en erathbox på takfarmen och inte i en pallkrage. Men bilden visar tydligt hur mycket mat det faktiskt blir av dessa minihuvuden. Rödkålsplantorna brukar orka med att vara spänstiga till någon gång in i januari i odlingszon 2 och 3 för att sedan liksom förlora färg och frysa sönder någon gång i februari. Hade bara vintrarna varit lite mer jämnkalla och inte skiftat så mycket i temperatur tror jag att de hade kunnat klara sig mycket längre.

Kålembryon: På bilden till höger kan ni tydligt se när en planta som är nystulen på sitt huvud och som skördats skonsamt, skjuter ut början till nya små huvuden i bladvecken. Är det inte fantastiskt att de kan ge en andra skörd? Första gången jag var med om det här blev jag helt euforiskt och förvånad. Idag är det något jag varken vill eller kan leva utan. Det är faktiskt inte mest för att det blir så stor skörd som jag tycker att det här sättet är underbart, utan för att det blir en andra skörd, som gör att vi kan skörda under en mycket lång tid. Det mest klimatsmarta och det mest lagringsdugliga tillvägagångssättet är ju att låta växterna stå där ute i våra odlingar tills vi behöver dem och denna teknik möjliggör detta.

Lycka till där ute i era kålodlingar med alla faror som eventuellt kommer att uppenbara sig. När ni sedan lyckats att skörda några kilo kål kanske ni tänker som jag. "Hur är det möjligt att denna ganska krävande växt som så många under en odlingssäsong vill stjäla från dig, kan vara så billig att köpa i mataffärerna? Jag skulle aldrig nöja mig med att sälja mina underbara kålhuvuden, stora som små för mindre än 1000 kr kilot. Så värdefulla är de för mig. 



/ Johannes

tisdag 6 juni 2017

Blommor - Så försår jag dem


Jag älskar att odla blommor i våra grönsaksodlingar och jag både förodlar och direktsår dem.

Jag har en förkärlek att förså både grönsaker och blommor. Ibland kan det nog tyckas lite galet att ödsla den tiden på att förså växter man traditionellt rekommenderar att direktså, men det förenklar faktiskt en hel del för mig, och i år förodlar jag blommor ända in i juni. För mig finns det egentligen ingen motsättning att direktså eller förkultivera det är bara två olika tekniker som jag praktiserar beroende på var jag är på säsongen, hur jag vill odla och vilka växter det handlar om. Eftersom jag inte är en höststädare så passar det mig väldigt bra att när jag städar och gödslar jorden på våren/ försommaren att samtidigt ha ett gäng förkultiverade blommor som jag kan plantera ut lite här och där. Ofta har jag både blommor och grönsaker klara samtidigt vid utplanteringen men ibland som i år petar jag ner blommorna någon eller några veckor efter planteringen.  Några andra fördelar med att förkultivera frön är att fröna hamnar ogräsfri jord, i en bra arbetshöjd och de är lätta att vattna då alla sådder är samlade i växthuset. När plantorna planteras ut på friland är de mellan 10 -15 cm höga och jag tycker att de klarar av att stå emot skadedjur en aning bättre än när de sås direkt på friland. Jag använder alltid växthus när jag vintersår, vårsår eller sommarsår.

Odla varmt eller odla kallt? En hel del av de blommor jag odlar brukar man traditionellt förodla inomhus eller direktså i maj, när jorden reder sig ( brukar det stå på fröpåsarna). Vissa sorter som vallmo, solrosor brukar jag direktså lite här och där men zinnia som är en av min favoritblommor gillar jag att förså kallt på våren i slutet av maj och i början av juni. Jag försår även solrosor, tagetes, krasse, rosenskära och en hel del perenna växter så som anisisop, digitalis och olika slags klockor. Kall vårsådd är som vintersådd fast under en mildare period och passar mängder av grönsaker och blommor. 


Behållare: Jag sår både i krukor, odlingsbehållare och pluggboxar när jag förkultiverar och jag använder uteslutande planteringsjord till mina sådder. Oftast sår jag, beroende på vad det är för växt, mellan 3-15 frön i varje plugg eller kruka. Det gör jag för att jag vill ha tuvor att plantera ut och inte dutta med enskilda plantor. Det går lika bra att så i fyra små högar i vanliga krukor om man inte har pluggboxar eller så använder man de där återvinningsbara genomskinliga odlingsbehållarna man hittar i livsmedelsaffärern och sår i små grupper över hela ytan.


Tips: Vilka skolbarnsföräldrar har inte fått hem några krukor gängliga solrosplantor i samband med skolavslutningen? Är man försiktig med dessa plantor och lyckas få ner dem stadigt i jorden brukar de ofta klara sig och ge fina blommor. Men det är inte det optimala sättet att förodla solros om man vill ha många och kunna strössla med dem i odlingarna. Ofta vet inte barnen eller pedagogerna att om man vill få kompakta plantor, sådana man inte behöver stödja med pinar för att de inte ska gå av, så behöver växterna ungefär 12 h sol per dygn och de festa klassrum har inte dessa ljusförhållanden. Gängliga plantor är mer eller mindre alltid ett resultat av för lite ljus/ sol. 

Täckodling ger många fördelar

Jordgubbar
Att hela tiden optimera sitt odlande hör till den sanne odlarens vardag. Genom åren har vi mött odlingsglada människor som tyckt att traditionell trädgårdsskötsel som ogräsrensande, vattning och gödslande förtar odlingsglädjen, ibland så pass mycket att man väljer att minska ner på trädgården eller göra sig av med den helt ( hemska tanke). Vi har försökt hitta lösningar på sådant som känns ansträngande och tidsödande. En universalmetod finns och många odlare framhåller den som den absolut bästa. Det kallas rätt och slätt för att täckodla.

måndag 5 juni 2017

Mina värsta tomatproblem

Tomaten Costeluto genovese är en av de vackraste tomaterna tycker jag. Hållbarheten är inget man kan skryta med men formen, smaken och färgen är fantastisk. 

I det här inlägget vill jag bjuda på min tomatresa som är kantad av en hel del misstag. Jag hoppas att du som också odlat ett tag kanske kan skina upp i ett leende när du känner igen mina misstag. För dig som är ny eller relativt ny hoppas jag kunna hjälpa dig förbi en hel del missöden som jag har gjort, så du kan göra dina egna. Allas våra odlarresor är individuella äventyr och en källa till mycket oro och glädje, som livet självt skulle jag vilja påstå. Vill man lyckas måste man våga att misslyckas och inte stanna där bedrövad när det inte blir som man tänkt sig. Vi som odlat länge har ofta en envishet som gör att vi blir triggade när det blir galet och att vi inte ger upp. Det tar en hel del år innan man får fason på odlandet och inte ens då går man säker.

söndag 4 juni 2017

Jag bygger stengångar i skogsträdgården


Nästan varje gång vi publicerar någon bild från skogsträdgården får vi fina kommentarer kring stengångarna som finns i trädgården. Här berättar jag hur jag gjort dem.

Jag blir verkligen glad över alla komplimanger. När jag och Johannes träffades hade jag inte särskilt mycket kunskaper kring odling och trädgårdsarbete. Men jag är uppvuxen på landet med villaträdgård och har varit med när mina föräldrar donade i trädgården.
  
Den första sommaren tillsammans, fanns ingen tid för trädgården. Stengången är bara påbörjad.

 I Johannes trädgård vågade jag till en början inte göra någonting, förutom att rensa ogräs som jag kunde urskilja bland perennerna. På ett ställe bland stenpartierna fanns en påbörjad stengång. Jag började fantisera om hur det skulle se ut om tomrummen fylldes ut med flera stenar.


Att bygga med stenar är som ett svårt pussel.
År nummer två i denna trädgård hade vi en liten guldklimp som nöjt satt i sin babysitter i trädgården när vi vuxna grejade. Jag bestämde mig för att ta mig an stengången och åtminstone fylla ut med stenar där jag tyckte att det saknades. Resultatet blev en bred och lång stengång som avslutades med ett cirkulärt parti som vi kallar torget. Utifrån torget anlade jag också en stengång.

Material
Eftersom trädgården finns på en rullstensås är tillgången på sten obegränsad. Har man ingen sten alls behöver man införskaffa sig sten på annat håll. Jag har också använt ganska många hinkar grovkornig sand som underlag och för att ha mellan stenarna. Sanden har jag hämtat från åsen. Vill man ha sin gång ogräsfri kan man kanske grunda med någon form av markduk. Eftersom vår mark innehåller enbart grus och sten växer inte så mycket ogräs mellan stenarna.  

Det är lite tungt att greja med stenar och det händer att man klämmer fingrarna mellan stenarna om man har otur, så trädgårdshandskar är att föredra. Liten trädgårdsspade har använts till att fördela sanden och för oss har järnspettet varit mycket värdefullt eftersom underlaget är fullt av stora stenar, som i vissa fall kunnat användas till gången, annars har de blivit material till murar eller andra typer av avgränsningar. Till rötter brukar en sekatör behövas och i vissa fall har Johannes huggit med en brandyxa.




Anläggande
I mitt fall fanns det redan rabatter som var kantade med stora stenar. Min första stengång blev mellan två rabatter där det redan fanns stenar utlagda. Dessa utgick jag ifrån. Jag började leta efter stenar som kunde passa vid sidan av de som redan låg där. Det viktigaste tyckte jag var formen och såg det hela som ett slags pussel. Det var omöjligt att hitta stenar som var i liknande storlek så för att få dem i samma höjd la jag sand under stenarna för att jämna ut höjdskillnaderna. Mellan stenarna har jag också hällt sand för att liksom låsa fast stenarna i min valda position. Efter det första regnet brukar sanden rinna ner i olika hålrum under och mellan stenarna. Då kan man behöva fylla på med mer sand.

Vid flera tillfällen har jag tagit en lång paus i stenläggningen för att jag inte hittat någon passande sten för ett visst ställe. Jag har då väntat några dagar eller veckor och efter det har det löst sig nästan av sig självt. Plötsligt hittar jag en ny sten som passar eller så vrider jag några stenar på ett nytt sätt, så är stenläggningen igång igen. 


När man anlägger stengångar och för den delen stenpartier också, så brukar man behöva ta hänsyn till markens beskaffenhet. Finns större stenar och rejäla rötter, behöver man anpassa sig efter det. Skulle jag av någon anledning skapa stengångar på en helt ny plats, skulle jag göra en ritning över hur jag tänker mig rabatterna och stengångarna. Därefter skulle jag troligtvis börja med rabatterna och lägga stengångarna sist, ovanpå marken. På så sätt skulle stengångarna höja sig lite över marknivån. Det blir fint och så slipper man gräva så mycket.

Som avslutning kan man behöva gör något särskilt. Om en stengång har flera stenar i bredd, kan avslutningen bli en stor sten och gärna en platt sådan. Jag har försökt mig på att göra något trapp-liknande på två ställen. Det är lite knepigt, men så snyggt om man får till det.

Här nedan har jag gjort illustrationer över trädgården och hur den har förändrats i och med mitt skapande. Inga växter syns och det är bara för att man ska se stenarna. Läs gärna om hur vi gör när vi anlägger ett nytt stenparti.

Redan när jag avslutat ett stenprojekt har jag tänkt ut vad nästa grej ska bli. Med stenar i överflöd är det lätt att vara kreativ.

/Theres Lundén


2007, stengången är bara påbörjad.

2013, stengången har breddats och en rundel(torg) har gjorts.

2017, vid rundeln finns stora sittstenar, en ny gång har anlagts och uteplatsen har vidgats.
En låg mur har byggts till vänster om hela stenpartiet.